Blackie o jag: Finslipar

Nu i juli så har jag nog jobbat mer timmar än jag någonsin har gjort tidigare...och det märks och känns, främst på mitt humör. Tur att man har en sån omtänksam pojkvän hemma som fixar och donar och som framför allt LAGAR MAT, riktigt riktigt god mat varje dag så att det också räcker till fin fina matlådor. Fasen vad jag älskar denna människa! <3

Enough of that.....

Det är tävlingsdags snart igen men jag tror inte att jag har hunnit fixat till platsliggningen med skotten helt och hållet tills dess. Det går dock bara framåt. Hon har blivit mindre taggad på skytten och vi jobbar nu med att korrigera krypet på platsen genom att ha en lugn men konsekvent person som lägger om henne varje gång hon kryper det minsta framåt. Detta för att jag ska slippa ta en konflikt med henne samt att hon inte vinner något (dvs att jag kommer till henne) på att krypa. På tjänstehundsträningen förra torsdagen, så var det andra gången vi körde den här metoden och hon hade redan då hunnit göra framsteg. Vi körde bara 2 skott och efter andra så gick vi av planen för att låta dom andra fortsätta med platsliggningen. När jag gick tillbaka för att hämta henne så hade hon tom lagt sig på ena skinkan =) "Inga problem alls att fixa det här!" Har det sagts (av min tjänstehundstränare). Tummen upp!

Eftersom vi sumpade krypet på förra tävlingen så har vi jobbat en del på det och till en början så såg det faktiskt ut som om det hade förvärrats. Hon kröp i 180, vinklade in framför mig, blev hög och ofta ställde hon sig tom upp?!?!? Spontant så tänkte ju jag att jag var tvungen att börja om från noll..men då knackade en nyfunnen träningskompis och kollega mig i huvudet.....HON KAN JU FAKTISKT KRYPA....bara att ställa lite krav på henne också. På med kopplet och inte låta henne krypa i hennes eget tempo samt att aldrig sätta henne upp från krypet när vi tränar själva krypet...uppsättningar kan vi träna vid sidan om. Samt så ska jag vara konsekvent med att belöna henne när hon ligger ner...dvs inte när jag har sagt "bra" och hon har ställt sig upp.

Vi försöker också haffa en person vid varje träningstillfälle för att kommendera ett frittfölj/linförighet åt oss. Blackie behöver verkligen den störningen eftersom hon oftast på tävling tappar koncentrationen så fort kommenderingen börjar. Hon ska ha koll på TL. Vi tränar på att hon ska klara av mycket störning från TL, att denna går nära, bakom, framför och pratar både högt och lågt. Varje gång hon tittar bort från mig så får hon en lite påminnelse att det inte är ok. Ju mer krav och press man sätter på henne ju mer taggad blir hon, svansen går och belöningen hon får blir bara större ju mer störning hon klarar av.

Ja...det här är ungefär de 3 sakerna vi har jobbat på med sen sist. För övrigt så provar vi faktiskt på ett nytt foder..eller ja..hon ska fortfarande få torrfoder (standardt). Det heter Nordic Färskfoder och självklart så ÄLSKAR hon det. Hon har faktiskt varit mycket bra i magen trotts nytt foder. Anledningen till att jag provar Nordic är för att jag tycker att det är lite tråkigt för henne att bara käka torrt hela tiden...=/ Annars har hon funkar suveränt på Standardt, rekommenderar också deras Omega3+6 olja!

Vi busar lite bara...