24 feb 2014

Ge aldrig, aldrig, aldrig upp!


Häromdagen gjorde hon en riktigt fint upptag och jobbade på helt strålande i spåret. Liggtid: ca 1,5 timme, 2km, 6 naturapporter. Alla utom 1 apport in. Väldigt nöjd med damen!





Imorgon ska vi provsimma i bassäng för första gången. Nu ska tävlingsformen trimmas ;D Men jag har en känsla av att jag kommer vara mer blöt och trött än Blackie!

29 dec 2013

Antingen så finner vi en väg eller så gör vi en

2013 har varit ett riktigt bra år på dom allra flesta planen! Det enda jag inte är nöjd med är att vi inte var tillräckligt flitiga med att träna för att tävla. 2013 känner jag var ett år där jag experimenterade mycket med olika träningsmetoder, kände att jag tappade bort mitt eget tänkande bland alla intryck och det är kanske därför det kändes som jag stod och trampade på samma plats. Det kanske var nyttigt ändå, att testa och sålla bort sånt som inte funkade för oss och nu är jag äntligen tillbaka i mitt eget tänkande igen. Jag har fått enorm hjälp med spåret av Fredrik och har fått en helt annan syn på det hela. Jag har fått chansen att få träna med några väldigt duktiga figuranter under året och är extremt tacksam till alla mina kloka och extremt duktiga träningsvänner, mer sånt även nästa år!!

Nå, vad lyckades vi åstadkomma 2013? 
Vann lydnadsklass 3 på Svenska Belgarmästerskapen och därmed uppflyttad till ELIT! 
Korad 467p!
Och har fått testa på hur det är att tävla skyddet! Det räckte inte hela vägen fram till en uppflyttning i år och mycket beror på att jag inte riktigt lyckades hitta rätt träningsmetod för munkorgsarbetet. Men efter många intressanta diskussioner så tror jag att vi ska testa med något som jag var starkt emot i början pga Blackies väldigt höga föremålsintresse. Nu kommer jag att köra på denna metod och återkommer med resultat!












Och målen för 2014?
Tävla elitspår
Tävla högre sök
Tävla högre skydd
Tävla elitlydnad under vintern
Kvala in till SM i spår (eller sök kanske?) 

Och för er som undrar hur det gick med fallet med väktaren som misshandlade sin hund....han är anmäld till SBK disciplinnämnd.

Nu knallar vi vidare mot ett nytt spännande år! 




26 okt 2013

Uppdatering

Jag vill börja med att säga att jag är extremt förvånad över vilken slagkraft mitt blogginlägg har fått dom tre senaste dagarna, både på gott och ont. Över 75,000 sidvisningar på inlägget och en oerhört stor diskussion på Facebook har bekräftat att det är en fråga som engagerar många.

Syftet med inlägget är att skapa en diskussion och ta fram skiten ur mörkret. Mitt syfte är inte att hänga ut enskild person, därför har jag inte namngivit någon och kommer heller inte att göra det. Jag accepterar inte att personen i sig eller någon annan hängs ut med namn i bloggen och kommer att radera alla sådana inlägg samt länkar till sidor som kan upplysa om detta.

Jag vill framförallt förtydliga att min mening inte är att skapa en angiverikultur inom hundvärlden. Jag har själv tre krävande brukshundar och dessutom två tikar i samma ålder. Jag tränar själv skydd med min malle och jobbar även jag som hundförare. Jag är absolut inte främmande för en korrigering när den är befogad men det är skillnad på en korrigering och händelsen som jag har beskrivit i mitt tidigare inlägg.

Många har undrat om jag har en personlig agenda gentemot S. Så är inte fallet.
I somras behövde jag hjälp med munkorgsarbetet och tog då själv kontakt med S efter ett tips från en gemensam vän. Jag hade tränat ca 3-4 gånger med S innan händelsen och dagen då händelsen utspelade sig så befann jag mig där pga att jag ville skott-träna min hund på en plats som så var så lik en tävlingsplan som möjligt.

Jag har ingen personlig relation med S. Det finns ingen hemlig agenda,  ingen svartsjuka och ingen personlig vendetta eller dylikt. Jag känner inte denna människa mer än att jag har träffat honom och pratat hund vid några få tillfällen innan jag begärde hjälp av honom.

Händelsen som jag skriver om är inte kryddad eller överdriven, det är den faktiska händelsen. Jag ringde min sambo som bad mig att genast skriva ner händelsen så snabbt som möjligt, helst inom den närmsta timmen för att säkerställa händelseförloppet så att jag skulle kunna återberätta för polisen så detaljerat som möjligt.

Det som jag skrivit gällande uppfödaren och träningsmetoderna med denna, så är det någonting som S själv har berättat för mig, det uttalandet får således S stå för, det faller inte på mig.

Med all den uppståndelse här på bloggen och på internet men framförallt på Facebook så förstår jag att det blir en hel del upprörda känslor och  spontana känslouttryck. Jag vill däremot ännu en gång poängtera och ta avstånd från den lynchstämning som har uppstått. Hot och personangrepp mot andra människor är aldrig ok, detta gäller även mot S. Detta har återigen aldrig varit syftet. Jag fördömer alla form av hot och angrepp.

Gällande min trovärdighet i fallet så kan jag säga att det har inkommit flera mejl, av varandra oberoende personer, som själva har namngett S. Dessa personer har jag har ingen relation med, fram tills nu har de varit helt okända för mig. Detta ökar bara substansen i mitt tidigare inlägg.

Till sist vill jag bara säga att jag har betydligt mer att förlora än att vinna genom att publicera mitt tidigare inlägg. Men det är dags att visa lite ryggrad och vad man står för inom vår hundsport.


23 okt 2013

Idag las mitt ärende gällande djurplågeri ned....

Jag skriver det här för att jag inte aldrig någonsin har eller tänker vara tyst när det gäller ren och skär djurmisshandel inom vår hundsport!

I somras anmälde jag en man (vi kallar honom S) som är hundtränare, figurant och hundförare på ett av Stockholms största väktarbolag för djurplågeri. Denna person är sedan tidigare avstängd från att träna på 2 brukshundsklubbar i Stockholm pga av sina träningsmetoder.  För att komma undan blickar och ytterligare polisanmälningar så har denna och sina träningskamrater (som består av diverse väktare, poliser, en malle kennelägare, en deltagare ur vårt Svenska Mondioring lag, figuranter och flera IPO-ekipage) hyrt en plan i Upplands Väsby. Här tränar dom ostört och med sina egna spelregler.Jag blev väldigt snabbt varnad för att berätta för andra hur detta gäng tränar....jag skulle bli uppsökt personligen om jag "skvallrade".

S blev i somras nafsad i ansiktet av sin då 17mån unga schäferhanne pga en framkallad överslagshandling. Detta pga ett beteende som S vill få fram i sin tilltänkta tjänstehund för att visa mig att hans hund kan ställa vem som helst. S reagerade med att slänga sin hund i marken och upprepat slå den i ansiktet med en öppen handflata. Varvid han därefter greppar tag i hundens ljumskar medans denna ligger på rygg och vrider om allt han orkar så att hunden fullständigt kissar på sig. Hunden skriker utav smärta och försöker panikartat att komma ifrån hans husses grepp. S får som resultat ett rivmärke på halsen, vilket han sedan påstår sig vara ett hundbett. S fortsätter sen genom att ta tag om hundens huvud och lyfta upp det för att sen dunka ner det i marken om och om igen varvid han därefter fortsätter att slå hunden i ansiktet. Hunden försöker hela tiden att fly men lyckas inte. Efter ett tag reser sig S upp för att inspektera sina skador. Lite blod i mungipan och ett rivsår på halsen. Han säger att han nu ska "plåga hundjäveln bara för att!" S ställer sig bredvid sin hund som ligger och skakar på marken där han lämnade honom. Han skriker "FOT" till hunden. Hunden är livrädd och ligger kvar med huvudet pressat mot marken. Då tar S tag i hundens huvud och rycker upp honom och slår honom i ansiktet ett par gånger till. Hunden förblir sittandes. Han skriker åt hunden "FOT" igen och går sedan iväg för att göra ett lydnadspass. Behöver jag berätta hur resten såg ut?  

Den här dagen satt 2 kvinnliga schäferägare och tittade på. Dom hade tränat sina hundar lite tidigare. Under tiden S misshandlade sin hund så försökte jag stoppa honom genom att skrika åt honom för att få honom att sluta. Men inget hjälpte, jag blev ignorerad av både S och kvinnorna. Jag försökte ge mig av men vände vid bilen då jag hörde hur hunden skrek av smärta och rädsla. Dom 2 kvinnorna som satt och tittade på sa inte ett ljud. Den ena kvinnan försvarade hans beteende och sa något om att "han måste visa vem ledaren är." 


Efter incidenten så har det kommit fram att det finns ytterligare en anmälan mot S, tyvärr så valde personen att vara anonym. Det är känt att S är väldigt hård och att han ställer krav. Som han sa till mig en gång när vi pratade om hundträning,

"Du vill inte se X spåra, det ser förjävligt ut, han går med svansen mellan benen."

Ett tips jag fick av S för att få fram dom "rätta känslorna" i munkorgsarbetet var att binda upp hunden i en stum lina i en lyktstolpe och sen spöa på den, gå på den så hårt att den vill fly, den kommer att att tömma analsäckarna och kissa på sig men tillslut, när den inser att den inte kan fly då kommer den att gå in i försvar. Det här sättet att träna in munkorgsarbete har han gjort med både hans uppfödare och träningskamrater som ville ha hjälp, något han själv berättat för mig. 

Som polisen på djurskyddet sa till mig när jag gjorde min anmälan, "Jag har sett och hört mycket, men detta är bland det värsta jag någonsin hört." Och om jag bara hade haft det på film. 


"Misstänkt har förnekat brott. Misstänkt och anmälaren har lämnat olika uppgifter om händelsen. Två vittnen som har sett händelsen har hörts. Deras uppgifter ger stöd åt de uppgifter som den misstänkte har lämnat varför undersökningen läggs ned."

Dom 2 vittnena är kompisar och träningskamrater till S, inte så konstigt att dom stödjer hans version av händelsen.  

Det är välkänt att många inom svenskskyddet, mondioring och IPO tränar sina hundar på ett oförskämt hårt och oschysst sätt. Många som vet och har själva sett men som inte vågar säga nått och därför kommer det att fortsätta. Därför får dessa figuranter, tävlingsekipage och hundtränare fortsätta att sprida sitt budskap om att det är OK att ta till det våld som krävs för att kunna träna sin hund och nå resultaten man vill ha. 

------------------------------------------------------------------------------------------------------------

 Jag vill påpeka att jag INTE stödjer några former av personangrepp och hot!!

Kopierad från Schäferklubben Stjärnborgs hemsida.
Namn: SK Stjärnborg
Tidpunkt: 2013-10-24 19:13
Den här händelsen som många har hört av sig om till oss via mail, telefon och här i gästboken har skett på våran gamla träningsplats som vi på sk stjärnborg lämnade för ca 2 år sedan. Vi har ingenting med denna träningsgrupp att göra och stödjer givetvis inte djurplågeri på något plan! Vad som skett vid tillfället lämnar vi till de berörda och högre instanser inom rättsväsendet och SBK. Att så många engagerar sig i detta tyder på att vi är många i samhället som bryr sig om våra fyrfotade vänner och det är ju jättebra. Mindre bra är när vi blir hotade via mail pga något som skett utan vår kännedom. Toleransen för detta har än så länge varit hög då vi förstår att många är väldigt upprörda. Men fortsatta trakasserier kommer att anmälas. 





13 okt 2013

Det är en tröst att hösten är så vacker


Jobbade lite extra igår på Securitas och det kunde inte ha varit en härligare dag på jobbet. Det underbara vädret, höstens färger och möjligheten att få jobba utomhus tillsammans med sin hund fick mig att verkligen fundera över mitt yrkesval. Jag är utbildad strategisk inköpare....men min kollega fick påminde mig om att alla dagar inte är lika vackra som denna...;) Hunförarkollegan och jag passade iallafall på att träna lite spår, inomhussök och lite skallmarkeringar. Väldigt uppskattat av mallinutten!











25 sep 2013

Skyddstävlingar och lite annat smått o gott

2 lägre skyddstävlingar avklarade med varierande resultat och känslor. Fasttagandet är inte klart och det kommer nog att ta sin lilla tid innan det sitter. Överfallen i transporterna funkar fint. Men däremot så måste vi få stadigare transporter. Blicken flackar och ibland fastnar den alltför länge på mig. Bara att ta fram klickern och sätta en dutt på en pinne som jag håller lite snett åt sidan. Klicka då hon tittar på dutten och lära in kommandot "titta". Slänger även på sambon ärmen ibland och klickar när hon fäster blicken framåt, då får hon bita direkt. 

Skyddstävling #1 = Klockrent spår med alla apporter in på 4min. *pust*! Helt underbar känsla i lydnaden men däremot så fastnade hon på någon skräp som hade hamnat på andra sidan hindret och fick dra till med ett DK vid sitt. Platsliggningen, hon kröp en lite bit och sen låg hon stilla. Skyddet, usel transport, går fot istället och missar överfallet. 0 på fasttagandet men bra ärmbevakning och lite sega släppanden. 

Skyddstävling #2 = Klockrent spår, alla apporter in på lika lite tid. Platsliggningen = bedrövlig. Trodde hon skulle krypa förbi mig och av planen...eller ja...det hade hon kunnat gjort om inte tiden rann ut ;) Vad har hänt med denna platsliggning?!?!? Skyddet, mycket bättre transporter och missar inte överfallet. Fasttagandet nollade vi men ärmbevakningen var jag nöjd med dock tillkämpade hon när figgen blev passiv och därmed sega släppanden. 

Nästa skyddstävling blir till våren...vi har ju ett par saker vi verkligen måste fixa nu! Men kan ärligt säga att jag inte alls är särskild inspirerad av tanken att tävla elitskydd efter vad som hände på skydds SM:et med Exit. Vad utsätter vi våra skyddshundar för egentligen?! Funderar vidare....väldigt sugen på att sadla om till mondioring istället. 


I lydnaden så har vi blivit uppflyttade till lydnadsklass elit! =D NICE! Vann Lk3 på SBM i år ....i 30graders värme! *Phew*! Duktiga hund!! 

Och korad är hon nu också!

Vad pysslar vi nu med? 

Platsliggningen - har kommit på att det är tävlingsmässiga platsliggningar som hon inte klarar av nu. Så nu tränar vi endast tävlingsmässiga sånna. 

Apportering - snabbare greppanden och vändningar samt tungapporten och fart fart fart

Krypet - hon är luftig under höger sida...vrider sig åt sidan för att titta upp på mig. Så det fixar vi till nu

Framåtsändandet - börjar länka ihop utskicket med saktagåendet och förstärker avbrottet ca 5m innan gruppen


Spåret - jobbar vi mycket med att värdesätta apporterna. Klickar och belönar med godis liggmarkeringarna, sele och kortlina. Lägger apportspår och har tagit bort all form av slutbelöning. Apporterna är där belöningarna finns. Spårandet i sig behöver jag inte lägga ner mycket tid på just nu...förutom att lägga några långa roliga och omväxlande spår lite då och då. 



15 jan 2013

Nu är träningen igång på riktigt igen!

Har kikat i tävlingskalendern och det är många tävlingar jag vill komma med på nu till våren. Bland annat vill jag starta LK 3 samt starta lägre skydd och sök så att vi kan koncentrera oss på högre klassens lydnad. 

Det första vi startar i för i år blir troligtvis LK 3 och därför jobbar vi lite extra på dessa moment just nu. Men en del av momenten i LK 3 finns ju med i lägre och högre bruks också =) 

De senaste dagarna har jag suttit på nätet och letat lite nya tips på hur jag ska jobba vidare med uthålligheten i fria följet, få till snabbare greppanden samt ingångar med apportbocken och inkallning med ställande och läggande. 

Uthålligheten i fria följet tänker vi jobba med genom att öka anspänningen i rasträckorna. Mindre fokus på detaljer och mer fokus på tid och längd hon går. Jag kommer att öka anspänningen i raksträckorna genom att ge en jackpott i en sväng, sättande, läggande eller dylikt. (Detta kommer förhoppningsvis också ge gratis snabba sättanden, läggande och ställanden). Slutmålet är att ju längre jag går desto högre anspänning/förväntan ska hon ha. 

Detaljerna i ff så som att tighta till svängarna och snabbare sättanden samt sidoförflyttningarna kommer jag att träna ofta och vid sidan om. Kommer att börja använda mig mycket av koner för att göra fria följet lite mer oförutsebart och mindre tråkigt. (Gå slalom, udda svängar osv) Jag kommer också att behöva träna på att den "tråkiga, nervösa, stela" utgångspositionen som jag intar på tävlingar betyder att en jackpott är på ingång ;) 

Tassar och slarvigheten som kan förekomma vid greppandet av apportbocken samt slöa ingångar kommer jag att jobba bort genom att lägga apportbocken precis framför en medhjälpares fötter. Jag kommer att stå relativt nära och ha en synlig belöning på vägen in. Belöningen kommer så småningom endast bli synlig ju närmre och snabbare hon kommer in till mig. 

Vittringsapporteringen går faktiskt ganska så bra just nu. Kokar apporterna och ställer in dom i frysen. Har 2 dagar i rad skickat henne 3 gånger / träning (dag) och i  4/6 gånger så plockade hon rätt apport. Första gången plockade hon fel och kom in till mig, men då stod jag bara stilla och var tyst. Hon fattade själv snabbt sitt misstag och spottade ut den hon hade och letade rätt på den rätta istället =) Vid första skicket på 2:a träningen så ställde jag mig förmodligen för nära högen av apporter för då blev hon lite osäker och liggmarkerade högen istället. =/ Men skickade om från ett längre avstånd och då plockade hon in rätt! Vi fortsätter på samma spår. Det som är viktigt för oss är att aldrig köra mer än 3 skick / tillfälle. Hon tycke inte att det här momentet är särskilt kul.....ännu ;) 

Fjärren jobbar vi vidare med inomhus än så länge. Det här är verkligen ett moment som kommer att behöva tränas ofta för att hon inte ska glömma vad som gäller. Just nu ligger fokus på att hon ska förflytta frambenen bakåt vid sättandet från stå. 


I brukslydnaden så kommer vi att få kämpa på att hon sitter stilla vid ljudgivning. Så har ni några knep och tips som jag själv inte kommit på ännu så SKRIV! Jag brukar ha henne sittandes mot ett hinder,vägg eller dylikt eller kopplad. Har bollen under armhålan och är väldigt tydlig med att säga SITT innan jag begär ett skall. 

Jag tränar ingen metallapportering utomhus när det är så här kallt. Elakt när hon redan tycker att den är ganska så knepig att hålla ett stadigt tag i. 

Jag har en liten ny plan för inlärningen av framåtsändandet. Mitt tänk för att försöka få henne att gå rakare är att lära henne att ta sikte på en ryggsäck eller dylikt som alltid ligger vid slutet av planen. För att få sin belöning så ska hon gå SAKTA mot ryggsäcken, runda den och därifrån springa i 180 till mig (har inte bestämt helt ännu) där jag håller ut en leksak. Anledningen till att jag vill testa den här metoden är för att jag har testat både med en leksak vid slutet av planen och kastad belöning men har inte fått ett önskvärt resultat. Har jag en boll (som jag vet att hon ser) vid slutet av planen så startar hon genom att gå relativt rakt ut (skiter i tempo) men slutar alltid med att gå i en båge ut till bollen. Detta beror förmodligen på hennes vekhet bakåt för mig, och för mycket strul med träningen av detta momentet. Hon går heller inte rakare om jag istället kastar belöningen framför henne. Genom att ha en sak som hon måste runda..men som inte 
är en direkt belöning som kan skapa spänning så tror jag att vi kan komma någonstans med detta j*vla momentet! Ha ha ha! 

Förra sökträningen tränade vi på skallmarkeringar (uthållighet, intensivitet) samt lite transporter av figurant. Transporterna kommer ju inte att vara något bekymmer =) 

I skyddet jobbar vi för att kunna starta lägre ganska så snart. Men först måste vi få till munkorgsarbetet så att det sitter till 110%. Ikväll är det inomhusträningen igen med bästaste gänget! 


För övrigt så har vi något spännande på gång....eller ja...det KAN bli något jätte spännande och otroligt roligt! Håll tummarna! =D 


22 dec 2012

Godkänt L-test & uppkörd!

Jupp jupp...vi klarade det! =) Otroligt kul! Blackie tycker dessutom att det är ganska så spännande att få jobba när alla andra sover...eller dom flesta i alla fall ;) 

Nå..hur gick det?

L-testet

Min spontana reflektion är att det finns för- och nackdelar med att L-testa en så passa "gammal" hund som man har gjort en del med (tävlingsmässigt). Eftersom vi har tränat väldigt mycket sök hela hösten så gick hon in och skallmarkerade stora bytet (en figurant under en stor rock) samt en figurant ute i skogen under passivitets momentet. Farten ut till figuranterna var inget att klaga på kan jag säga ;) 

Hon tyckte också att dumpen och släden var lite för intressanta för att kunna släppa direkt. Hon gick in och bet lite titt som tätt. Intressant tyckte jag då hon på MH:t var färdig med dumpen efter första inspektionen. Men kanske inte så konstigt med tanke på att vi de senaste året har tränat mycket skydd, kampa och förstärkt hennes redan stora intresse för olika föremål osv. Hon gillar att kampa...så är det bara..haha.  

Hon skötte sig som väntat på skotten (kampar utan att släppa) och gjorde ett fint uppletande och kampande med polisen. Självklart var hon även fullt hanterbar. 

Hon brast däremot (till min stora förvåning) en aning i miljödelen. Hon testades i ett rum som gick under jorden. Jag och en polis skickades ner för några trappor för att sen gå längst in och ställa oss i en gång. När dörren stängdes så blev det kolsvart...och då menar jag kolsvart! Blackie släpptes ner och meningen var att jag skulle belöna henne så fort hon hade nått fram till mig. Hon sprang ner för trapporna men hon tog sin lilla tid att komma fram till oss. För att kunna ta sig fram till oss så behövde hon också gå över ett upphöjt "hinder" av plåt(?)...hon tog sin lilla tid men kom tillslut fram och var på polisen först..sket fullständigt i mig. Det var ju han som hade kampat med henne några minuter innan...matte var ju då ointressant ;) 

Efter fick vi gå ännu längre ner under jorden in i ett rum med stora maskiner som dundrade och lät. Denna gången så skulle jag försvinna tillsammans med figuranten över ett stort rör och runt en hörna in i ett annat rum. Hon släpptes på och hade då problem med att ta sig över det stora röret i mörkret men hoppade direkt över när hon fick lite hjälp av en ficklampa. Hon prövades också i belastning under kamp på plåt och på ett bord vilket hon klarade av fint. 

Och eftersom hon hade problem med mörkret så blev hon inte godkänd att testas som polisiär sökhund. Men vad gör det? Behöver vi stöka runt i mörkret någon gång så lånar jag bara Fredriks night vision goggles ;p hi hi hi

Fick fina komplimanger av en polis för hur stabil och trevlig hon var. Man smälter när man hör sånt om sin jycke! Polisen tycket också att det var 2 mycket bra hundar som testades och som kommer att ställa upp för oss när det väl smäller!  

Passar på att gratulera Zandra och hennes Havrevingens Gaxa till ett fint L-test och godkänd uppkörning! Ni rockar! Zandra är även den personen som har tagit så väl hand om Dille de senaste året. Som tack för kärleken som hon har gett honom så har han ställt upp för henne i vått och torrt när de hamnat i knipa på jobbet! Zandra och Dille vann även Securitas SM 2011! 


Uppkörningen

Behöver jag säga att jag höll på att spy under platsliggningen? Funderade helt ärligt på att traska ur träningshallen och köra en dold platsliggning för att slippa spy framför polisen. HA ha. Men det hela gick galant. Jag tittade ju iofs inte på henne många gånger under platsen men skotten kom och hon låg kvar =D Tror knappt hon rörde en min. 

Resten gick ju lika bra! Och då var det klart! Bara att bege sig ut och jobba samma natt. 

1 mål avklarat och 2 to go ;) 

Nu återgår vi till fokus på att träna så vi är tävlingsklara till våren! 

Här kommer ett videoklipp från vår senaste inomhusträning. Vi tränade även på transporter och belönade när hon låste blicken framåt på figgen men höll en god position. 


Det händer intressanta saker nu på Kennel ProSport. Blackies syster Java eller Blanka som hon egentligen heter är parad med  Navaro vom Greifenring och är nu konstaterad dräktig! Ska bli så himla intressant att få följa dessa valpar! 

Nää....nu är det dags att hjälpa Fredrik med sillen.

FRÅN OSS ALLA TILL ER ALLA ÖNSKAR VI EN RIKTIGT......


20 nov 2012

Skotträning och bus på lekplats

Skotträningen har gett resultat! Snart ska vi kunna lägga en platsliggning utan förväntan på aktivitet =D Våran huvudregel vid skotträning är att hon aldrig får kampa eller leka som belöning...endast godis.





I brist på motivation för annan sorts träning så begav vi oss till lekplatsen för att busa lite. Körde lite uppletande och belastningsträning i form av "miljö". Hon fick även träna på att skallmarkera mig när jag låg på konstiga ställen på lekplatsen. Riktigt kul träning...men räkna med att folk tittar...dom flesta ler dock och förstår..haha.









Snart dags att bege sig mot Stockholms Hundsport Centrum för skyddsträning! Idag ska hon få ta för sig i munkorgen och leka rövare!

30 okt 2012

Vi är tävlingssugna!

Därför har jag anmält oss till LK 3. Så nu blir det en hel del momentträning. Vittringsapporteringen gick från bra till riktigt dålig..något som jag själv lyckades framkalla då jag tränade inne i hallen istället för ute på gräsmattan. Men häromdagen körde vi utomhus och då letade hon fint (nosade på varje apport, som jag vill att hon ska göra) och plockade in rätt apport. Dumma dumma mig. Men men man lär sig.

Fjärren nöter vi inne i hallen dock ;) Flera kort pass om dagen. Använder en liten badrumsmatta som jag lägger henne på för att kunna se ifall hon rör sig framåt det minsta. Det gäller verkligen att vara super konsekvent i varje rörelse.

Förra veckan så var jag på ett symposium med Bob Bailey från USA, Simon Prins från Nederländerna och Eric Burchell. 3 väldigt duktiga dressörer som använder sig av operant betingning! Tack vare att jag jobbade lite extra för Quality K9 så hade jag möjligheten att smyglyssna. Seminariet riktade sig annars endast till militärer, poliser osv. Något som var väldigt härligt att höra var att Simon Prins innan han mötte Bob Bailey alltid använde sig av bestraffning när han tränade sina hundar. Idag använder han sig extremt sällan av bestraffning och istället är helt inriktad på operant betingning och positiv förstärkning...dock tog det honom 3 år att ändra sitt tankesätt.

Så till alla er som bestraffar era hundar om och om igen, sätt er ner och ta en rejäl funderare! Bestraffning i inlärningssyfte eller dressyrsyfte kommer aldrig att löna sig och visar tyvärr hur okunnig man är på att träna hund.


Quality K9s egentillverkade munkorg sedd underifrån. Anpassad för tjänstehundar som måste jobba längre perioder i munkorg. (hemsidan håller på att renoveras)
Maskoten! 

11 okt 2012

Hyndan lurades!!

Fascinerande djur. Blackie ha börjat löpa i början av september...men löpet kom aldrig. Konstigt tyckte jag. Inte så konstigt tyckte några andra....hon bodde ju nu på heltid med en annan tik. Kanske är det så att Faita är högre i rang än Blackie eller så försöker hon synka med Faita? Skit bra tyckte ju jag!! Men tji fick jag! Nu har Fredrik högvaktstjänst på slottet vilket innebär att han har varit borta sen i lördags och kommer hem nu i helgen, självklart har han Faita med sig. Jo..och vad gör Blackie då? LÖPA. *suck* Ingen korning i helgen då med andra ord. =( =( =( Men vi har blivit lovade en plats till våren!

Nu till något kanske lite mer intressant. SPÅR. Jo jag har ju haft lite problem med att Blackie är som raketkula när man släpper på henne på spåret. Och med den farten så är det inte så konstigt att ekorrarna inne i hjärnkontoret ramlar ur sina ekorrhjul. Det andra problemet är att hon har blivit väldigt slarvig i vinklarna. Jahapp...och då har jag varit duktig och gått tillbaka till böckerna..närmare bestämt Spårhunden av Inki och Roland Sjösten. Delat upp och skrivit upp de olika delarna i ett spårarbete. Sen så har jag också fått ett väldigt intressant tips av en vännerna från skyddsgruppen : garnnystan-spår och trappa! 

Så här såg spåret ut med andra ord =D  Liggtid: 30 min på kortklippt äng
Släpper på henne vid starten som jag brukar, varav hon också gör som hon brukar...KUTAR rakt ut....men oj...vad hände nu??? Jag skrattade av skadeglädje..muhahahah..nu du Blackie..nu är det andra bullar som gäller ;) Hon gick runt där i rutan och försökte leta rätt på hur spåret gick...tyvärr så fick jag inte stå och skratta särskilt länge då hon hittade spårets utgång ur garnnystan ganska så snabbt =/ Har man en bättre spårhund än man tror? 

Raksträckorna i trappan är inte mer än 20-50 meter. 

Resultatet: Precis det jag ville...hon fick ner tempot och jobbade noggrannare i spårkärnan, då insåg att hon annars tappar det väldigt snabbt när hon missar en vinkel utav bara farten. =) 

La en trappa häromdagen också och jag stod nästan i glädjetårar efteråt. Underbart..nu känns det inte hopplöst längre. 

GARNNYSTAN OCH TRAPPOR FRAMÅT MARSCH! 

8 okt 2012

Oj! Det var det var ett tag sen..

Men vi har haft mycket att göra dom senaste månaderna. Mina 6 veckors praktik på Cerveras inköpsavdelning har lidit mot sitt slut och det har varit väldigt intressant. Men det har ju också inneburit att jag suttit på kontoret hela dagarna och försökt att ägna all övriga tid till hundträning och pojkvännen. Man inser hur mycket man kan få gjort bara man är lite effektiv...men inget man orkar i några längre perioder. En stor eloge till alla som har småbarn, heltidsjobb och samtidigt tränar sina hundar OCH sig själv. Är det ens mänskligt?

Aja..nu är jag tillbaka i skolbänken några månader framöver i alla fall..och det är väldigt positivt...för jag har bara ca 2 dagar i veckan som är schemalagd skoltid. WÜNDERBART! Dock får jag väl inte glömma att jag måste jobba extra också...för att ha råd med allt körande hit och dit för hundträningar. 

Ja...vad har hänt...jo...först och främst så har jag ääääntligen hittat en figge för skyddet och ett riktigt trevligt träningsgäng. Vi har också hyrt en inomhushall under större delen av vintersäsongen (1dag/vekcan) som ligger bara 10 min från mig !! =D Det blir dyrt..men det blir värt det...för vi kommer att vara så himla tävlingsfärdiga tills nästa säsong..och då inte bara för lägre skydd...högre ska vara klart också =D! 

Always ready to bite!


Här jobbar vi med att försöka få Blackie att känna sig stor och stark genom att få gå på figgen och skrämma bort honom...eller försöka i alla fall ;) Man kan höra på hennes skall att hon inte riktigt tar till något allvar ännu...något som hon nog kommer att behöva för att orka stöta ordentligt sen...om vi inte kan få till det genom att använda oss av hennes stora kamplust. 
Sen har vi jobbat en hel del på att få ner aktivitetsförväntan vid skotten. Vi har skjutit några dagar varje vecka på Upplands Väsby skytte klubb där man får skjuta från kl 07-21 alla dagar..och behöver jag säga hur mycket det har hjälpt oss?? Inga brukshundklubbar här på norra sidan har så många skjut-tider som dom har på Stockholm Södras bk...=/ Riktigt dåligt tycker jag! 

Vi har kommit så himla långt på så kort tid med skotten nu. Häromdagen låg hon sin första spontana platsliggning medans de sköt hejvilt på klubben utan att hon rörde en fena...inget kryp..inget skall och inga myror i kroppen! WOHOOOO! Snacka om resultat! Nu ska vi bara gå sakta framåt. En gång är ingen gång..eller? 

Jag har pratat med så himla många angående det här med skotten och platsliggning och fått lika många tips tillbaka. Man har känt sig tvingad att testa allt..även när det inte känts rätt, bara för att man känner sig oerfaren och yngre. Men tillslut tröttnar man..när man ser att resultaten går åt helt fel håll. Men sen så snubblar man över en metod som känns rätt i magen...och det är alltid magkänslan man ska gå på! Många tycker helt spontant att hunden ska aldrig ligga i förväntan på platsliggning...men hur fungerar det då med högtempererade hundar? Jag måste lägga Blackie på lite förväntan och koncentration genom att lägga en leksak där jag går ut och ställer mig samtidigt som jag tränar mycket stadga. Platsliggning för oss kommer alltid att vara en färsk-vara...får inte glömma det!

Lite träning från skytteklubben igår...brydde mig inte om att hon skiftade över till ena skinkan. 

Har också fått en hel del bra tips från en ny träningsvän angående framåtsändandet och försöker träna korta stunder varje dag nu. Jag som har varit så himla emot att sätta ut en target vid utskicket har nu ändrat åsikt. =) Tack Lotta =p

Vi har också hunnit vara med på en 2 dagars seminarium med Mia Skogster! Den människan har ett så välutvecklat tänkande kring inlärning och träning så det inte är sant. Jag som sällan klarar att sitta i skolbänken i mer än 45 min i taget utan att det börjar krypa i kroppen på mig satt som klistrad i stolen i 4 timmar. Ännu en gång måste jag erkänna att jag har fått ett annat förståelse för IPO tänket..och då syftar jag på att det här med att dra upp hunden i aktivitet i korta korta stunder för att sedan avbryta det med ett bra belöningssätt. Något som Mia gång på gång påpekade..men så få verkade förstå...var vikten av rätt timing..både vid korrigering och belöning samt vikten av att kunna leka på rätt sätt med sin hund. Leken ska få hunden att känna sig stor och stark, den ska få vinna leksaken när den kämpar emot som mest..och den ska få hoppa upp på föraren och få social beröm. Svårt att förklara men det här med att låta hunden hoppa på en är något jag alltid har låtit Blackie göra..och hon älskar det. Att leka med mig är det bästa hon vet! Och det är ju det vi strävar efter!  Andra tittar nog snett på en..men nu har jag fått det bekräftat av en av hundvärldens bästa dressörer att det är helt rätt ;) hon gör likadant! Muhahah! 

Här är Mia på FMBB 2008 och gör ett lydnadsprogram som ger henne 100 poäng av 100 möjliga!

En av det väldigt många kloka saker som Mia sa var att hon värdesätter hundens attityd i lydnaden väldigt högt. Hunden ska vara glad och motiverad..annars kommer det aldrig att hålla långt! Tänk på det! Har sett för många som är rent ut sagt elaka mot sina hundar på lydnadsplanen...sen klagar dom över hur dåligt deras hundar går. I wonder why Einstein?!! 



Blackie tittar intresserat på Högvakten..husse finns ju där någonstans!

 Försvarsmaktens Dacke håller ställningen!


Idag har vi hunnit vara på tjänstehundsträningen i Kista och tränat uppletande och lydnad med Lotta och Draco. Vi fick grönt ljus för att L-testa Blackie efter att hundansvariga gjort ett litet förtest på henne. Hon har liten dådkraft, men har full kontroll över situationen och lite allvar, men hon överlever på sin stora kamplust. Inga problem med skotten och stabil i miljö. Så nu håller vi tummarna att poliserna tycker likadant. Fick även väldigt fina komplimanger för vilket fint samarbete vi har och för att jag är så träningsvillig och tävlar. 

Man måste vila sig i form!

3 aug 2012

Lydnadsklass III

Eftersom det är så himla kul med lydnad så kör vi på då! 

En liten checklista på vad vi behöver jobba på

Sittande i grupp (1min) : Ännu inte helt befäst. Jobbar vidare på att förlänga sittiden då hon har en tendens att lägga sig när det går lite längre tid. 

Platsliggning (5min dold) : Endast tränat upp till 3 min, dock utan problem, bara att förlänga tiden.

Vittringsapportering: Tar rätt pinne 90% av gångerna, skickar jag henne mer än 3 gånger på träning så börjar hon slarva, ingen ny utmaning. Nu ska vi träna avlämningar utan tugg. 

Frittfölj: Nu ska vi försöka träna så mycket tävlingsmässigt som möjligt. Mycket kommendering och träning av ingångar på plan. Målet är full fokus vid första steget in på plan. Vi kommer att köra med mycket störningar. Vi behöver också jobba på sidoförflyttningarna lite då hon sätter sig snett. Jag måste också vara konsekvent med att inte låta henne falla fram i positionen och endast belöna när hon går 100% rätt med fin attityd! Uthålligheten måste också förbättras. 

Sättande: Få till snabbare sättanden

Inkallning: Snyggare och tightare ingångar

Rutan: Finslipa inkallningen ur rutan samt jobba på stadga.

Hopp-Apport: Börja lära in återhopp med apporten 

Metallapport: Jobba vidare med att hon inte ska tycka att den är skitäcklig. Hon har bra fart ut och in men håller den för slarvigt

Fjärrdirigering: Här kommer jag lägga ner mycket jobb. Sitt-ligg och tvärtom är klockrena, dock tar hon steg framåt vid ligg-stå, sitt-stå samt att hon inte använder sig av fällkvinsläggandet.




Idag hann vi med en lite promenad i Bergianska Trädgården innan det var dags att jobba...måste försöka lura dit pojkvännen...=P Helt underbart mysigt!









Nackdelen med att lära sin hund att hoppa upp på alla möjliga olika saker är att man får ha ett finger i ögat på dom så att dom inte hoppar upp på något VÄLDIGT olämpligt ställe och riskerar att begå självmord. =/ Har nästan hänt kan jag säga! *Flämt*! Men som tur är var hon kopplad och jag hann få tag i henne. Orädda hundjäkel! 

31 jul 2012

Finslipar

Nu i juli så har jag nog jobbat mer timmar än jag någonsin har gjort tidigare...och det märks och känns, främst på mitt humör. Tur att man har en sån omtänksam pojkvän hemma som fixar och donar och som framför allt LAGAR MAT, riktigt riktigt god mat varje dag så att det också räcker till fin fina matlådor. Fasen vad jag älskar denna människa! <3

Enough of that.....

Det är tävlingsdags snart igen men jag tror inte att jag har hunnit fixat till platsliggningen med skotten helt och hållet tills dess. Det går dock bara framåt. Hon har blivit mindre taggad på skytten och vi jobbar nu med att korrigera krypet på platsen genom att ha en lugn men konsekvent person som lägger om henne varje gång hon kryper det minsta framåt. Detta för att jag ska slippa ta en konflikt med henne samt att hon inte vinner något (dvs att jag kommer till henne) på att krypa. På tjänstehundsträningen förra torsdagen, så var det andra gången vi körde den här metoden och hon hade redan då hunnit göra framsteg. Vi körde bara 2 skott och efter andra så gick vi av planen för att låta dom andra fortsätta med platsliggningen. När jag gick tillbaka för att hämta henne så hade hon tom lagt sig på ena skinkan =) "Inga problem alls att fixa det här!" Har det sagts (av min tjänstehundstränare). Tummen upp!  

Eftersom vi sumpade krypet på förra tävlingen så har vi jobbat en del på det och till en början så såg det faktiskt ut som om det hade förvärrats. Hon kröp i 180, vinklade in framför mig, blev hög och ofta ställde hon sig tom upp?!?!? Spontant så tänkte ju jag att jag var tvungen att börja om från noll..men då knackade en nyfunnen träningskompis och kollega mig i huvudet.....HON KAN JU FAKTISKT KRYPA....bara att ställa lite krav på henne också. På med kopplet och inte låta henne krypa i hennes eget tempo samt att aldrig sätta henne upp från krypet när vi tränar själva krypet...uppsättningar kan vi träna vid sidan om. Samt så ska jag vara konsekvent med att belöna henne när hon ligger ner...dvs inte när jag har sagt "bra" och hon har ställt sig upp. 

Vi försöker också haffa en person vid varje träningstillfälle för att kommendera ett frittfölj/linförighet åt oss. Blackie behöver verkligen den störningen eftersom hon oftast på tävling tappar koncentrationen så fort kommenderingen börjar. Hon ska ha koll på TL. Vi tränar på att hon ska klara av mycket störning från TL, att denna går nära, bakom, framför och pratar både högt och lågt. Varje gång hon tittar bort från mig så får hon en lite påminnelse att det inte är ok. Ju mer krav och press man sätter på henne ju mer taggad blir hon, svansen går och belöningen hon får blir bara större ju mer störning hon klarar av. 

Ja...det här är ungefär de 3 sakerna vi har jobbat på med sen sist. För övrigt så provar vi faktiskt på ett nytt foder..eller ja..hon ska fortfarande få torrfoder (standardt). Det heter Nordic Färskfoder och självklart så ÄLSKAR hon det. Hon har faktiskt varit mycket bra i magen trotts nytt foder. Anledningen till att jag provar Nordic är för att jag tycker att det är lite tråkigt för henne att bara käka torrt hela tiden...=/ Annars har hon funkar suveränt på Standardt, rekommenderar också deras Omega3+6 olja! 

Vi busar lite bara...


Att överleva en jogging runda med 3 nötter dragandes i kopplet framför sig är ett mirakel!

Dille är hemma på semester och håller koll på grannarna!

Blackie o Jag