SBM samt MH

Better late than never!

Den 6/8 var det dags att tävla Lk 2 på SBM som hölls tillsammans med den årliga utställningen, i Knivsta. Den här gången skulle det ju gå bra! Och det gjorde det också....ja...eller förutom en liten...hurrm...stor miss i apporteringen. På den här tävlingen hade tävlingsarrangörerna använt sig av sågspånshögar som markeringar på planen. Dum som jag var lät jag inte B nosa på sågspånshögen som markerade vart vi skulle stå inför inkallning med ställande. Jag slängde iväg apporten, B rusa ut som en missil, greppade, vände om, tog ett språng mot mig, tvärnitade, satte nose i vädret, släppte apporten och försvann iväg för att undersöka DEN DÄR högen! Hörde skratten från domaren bakom mig....blev x-antal dk och när hon var nöjd med att sågspånen inte gick att äte, leka med, döda, eller jaga, ja då kom hon in med apporten. Kan man annat än skratta åt skrället? Men vi lyckades samla ihop tillräckligt många poäng för att få ett 1:a pris och en 2:a placering samt givetvis uppflytt till Lk 3 ;)

Nu har vi det lite piano med lydnaden och koncentrerar oss på brukset. Var ju meningen att vi skulle starta ett lägre spår enligt mina superplaner, men en och annan sak har kommit emellan...thats life.

Nu har vi äntligen fått ett MH gjort också! Det tog ju sin lilla tid att fixa något datum som passade. B gjorde ett riktigt bra MH.....beskrivarens ord ;) Inga rädslor, få hot/agg beteenden, inga överslagsbeteenden, inga kvarstående minnesbilder, inga problem med passagerna och stor socialkamp. Beskrivaren tyckte att jag skulle vara väldigt nöjd med att ha fått tag på en sån trevlig och sund malle! Måste jag säga att man var en stolt matte som gick därifrån ? ;)

B har ju också varit sjuk i tonsilit. Det har varit en jäkla resa med att försöka få någon veterinär att operera henne pga att hennes tonsiller inte varit extremt svullna. Men jag har ju själv märkt att hon inte varit riktigt kry till och från. Hon vart helt besatt av gräs, kunde sova non-stop hela dagarna, tog slut snabbt på träningar och hade ofta vitt skum/dregel runt munnen. Fick tillslut nog av idiotiska veterinärer som vill göra den enda utredningen efter den andra, på bland annat magen...och åkte till Veterinärboden i Åkers Styckebruk som har en kille som är känd för att vara duktig på just det här. Och efter en snabb titt i hennes hals så kunde han snabbt konstatera att hon inte mådde bra i halsen. Tack!

Nu är hon äntligen frisk och kry! Och from now on så blir det egna skyddsärmar, apportbockar, vattenskålar...osv... ;)

Huddinge jaktskytteklubb

Hade riktigt tråkig häromdagen så jag tog med Blackie ut till en jaktskytteklubb i Huddinge för lite skotträning och en promenad.

Blev ganska så imponerad av tjejen när de plötsligt började skjuta älgstudsare inte så långt ifrån där vi stod. Hela skogen skakade, men Blackie låg helt avslappnat och kikade istället efter någon person som kom gående på grus stigen. =D

Och undertiden vi väntade på bussen hem så passade vi på att köra lite uppletande och apportering

Kennel ProSports Läger 2011

Den 20:e juli packade jag in Blackie och x-antal väskor och träningsprylar in i bilen och satte kurs mot Forshaga i värmland. Jag verkligen älskar när jag får tillfällen att åka på små road trips. Det är så otroligt skönt och lättande att komma ifrån stockholm.

Väl framme så tog det ett tag tills alla deltagare var samlade och alla hade packat ur sina bilar, men sen satte det igång! Och dagarna rullade på med mycket träning, en föreläsning om ruinsök och agility samt några riktigt trevliga kvällar.

Vi fick glädjen att testa på ruinsök med Carina Nilsson (http://www.rescuedog.se/carina.html) som har ProSports Clipp. Nemas problemas för Blackie att hitta figgarna ;) Med nästa hund kanske man ska köra IPO-R?? Man fick sig en tankeställare i alla fall, för det var riktigt rolig och intressant att höra vad tävlingsgrenen innehåller.

Blackie försöker charma genom att visa sina mallegatorrullningar

Found you!

Kampar lite med ProSports Cheetah, eller Halo som hon heter.

1:a spårdagen las det spår med hjälp av Eithel på stubbåkrar. Blackie tog lägrespår klockrent, men slarvade med apportmarkeringarna. Vi har lite nya idéer kring hur vi ska jobba vidare med detta ;)

Blackie vilar efter ett spår

Jobbet ringer ibland ganska så olägligt

Blackie jobbar

På den 2:a spårdagen så tog Aragons ägare Rune på sig uppgiften att lägga ett spår och Blackie. Ett spår jag sent kommer att glömma! Spåret fick ligga i ca 50 min sen selade vi på och satte igång. Efter mycket spårsnack med Eithel Hammarström (som var först i Sverige med Champion i bruksklass & 1:a SSM-skydd -88 ) så har jag kommit fram till att jag ska vara mer petig med Blackie innan spårstart, dvs, hon ska sitta stilla och invänta påsläpp. Förut har jag alltid lagt henne ner vid spårstarten så att hon ligger med nosen i avstampet, ingen bra ide då hon blir väldigt het på gröten och drar iväg som en avlöning. Genom att lägga lite press på lydnad först så märker jag hon blir mer noggrann i spårstarterna.

Tillbaka till spåret…..Rune hade lagt ett spår som gick igenom det mesta man kan tänka sig i skogsväg. Spåret var 3 km långt och tog ca 30 min för Blackie att gå, med alla möjliga sorters vinklar och böjar. Blackie tuffade på som ett ånglok i början, genom högt torrt gräs, över stubb och stock, genom buskage och över en stig, tog 1 vinkel efter en annan. Men sen kom vi fram till en nästan 90graders stup och där skogen liknade näst intill en regnskog. Jag tänkte ju självklart att spåret måste gå längst stupet och inte nedför……men tji fick jag kan jag säga! Vi skulle ner! Jaha…bara att sätta sig på rumpa och glida nerför…hade ju självklart glömt terrängskorna hemma i stockholm och riktigt blött var det i marken. När vi väl hade nått botten så drog Blackie direkt ner till en liten bäck och pausade…något Rune sa att hon självklart måste få göra…så där stod vi ett litet tag medans hon drack och svalkade sig…men tog självmant upp spåret igen. Jäklar vad jag klättrade, snubblade, hasade, och kravlade mig fram. Det är svårt att beskriva terrängen vi gick genom, men är absolut det häftigaste vi någonsin fått spåra i, som en liten svensk djungel! Spåret fortsatte ju självklart i en 90graders vinkel rakt upp också…bara att kravla sig uppåt, men Blackie tuffade på och tog sig över och under allt som kom i vägen. Man märkte att hon inte alls var van att spåra i ett sån krävande terräng, för då och då fick man peppa henne lite för att fortsätta…tog ju musten ur oss båda! Jag som var klädd i regnställ vart helt dyblöt innanför och utanpå och från topp till tå när vi till sist kom fram till slutet! Men med ett STORT leende på läpparna.

Rune hade lagt spåret med hjälp av en GPS, vilket var väldigt kul eftersom vi sen kunde se exakt hur Blackie hade gått i spåret. Och hon hade gått det väldigt bra!

Jag har nog aldrig varit så exalterad efter att ha gått ett spår som jag var den dagen. Töntigt? Mtja…bara extremt roligt att se sin hund jobba på det viset hon gjorde och allt jag fick lära mig under spårets gång. Jag har fått en helt annan syn på hur spår kan se ut, och att jag faktiskt ska börja lägga spår i mer varierande och krävande terräng. Det behöver faktiskt inte vara några perfekt U spår med perfekt planerade vinklar. Det viktiga är att man lär sig ser hur sin hund jobbar och när hunden faktiskt ligger i spåret och när den är ute och ”checkar” eller ”letar”. Rune frågade mig gång på gång under spåret…”Är hon på?” ”Är hon på?” Han testade mig….kände jag min hund? I början så tvekade jag väldigt mycket på om hon verkligen var i spåret eller ifall hon var ute och virrade eftersom jag redan hade en ide om vart spåret skulle och inte skulle ligga, istället för att lita på hunden.

Jag var extremt imponerad över min hund den dagen kan jag säga!

Nåja…tillräckligt om spår…

Ena dagen dedikerades åt en föreläsning om hoppteknik och agility som hölls av Evelina som är fodervärd åt ProSports Cheetah (Halo). Väldigt intressant och nyttigt. Här kommer lite bilder från hopptekniksträningen...och självklart lägger jag bara upp de roligaste bilderna ;)

Gangster visar vad han tycker om hoppteknik trams...hans ord

Lite reklam för Gappay så klart ;)

Blackie tyckte att man lika gärna kunde ta två hinder i taget....kommer man ju snabbare fram till nissen som står på andra sidan med en kamptrasa !

Skyddet glömdes ju självklart inte bort! Men vi tog det piano med den träningen, så det blev bara några enstaka bett.

Tyvärr så vart det bara Blackie från B2 kullen som kom....riktigt trist. Har fortfarande inte fått träffa några av hanarna ur kullen. 1 vad jag vet ska bli polishund. Men till min stora förvåning så skulle Blackies pappa Delta (heter numera Aragon) komma mot slutet av veckan. Aragon ägs av en riktigt trevlig och engagerad polis i Norge.

Sammanfattningsvis så var det ännu en härlig vecka på Forshagas Akademi Hundsportsgymnasium!

Systemträning

Idag valde jag att köra lite systemträning istället för vindövningar med sökgruppen. Vart näst intill vindstilla. Det här var första gången vi körde system och hon skötte det riktigt bra tills hon blev heeelt slut i huvudet och inte alls hade orken eller motivationen kvar för att springa ut till figgen.

Systemträning går ut på att lära hunden att springa rakt ut till en synlig figge. Man tränar på att hunden ska springa dit man skickar. När hunden har fått belöning hos figgen så ropar föraren in hunden. Föraren har sprungit framåt på stigen, för att förbreda nästa skick på andra sidan.

Blackie tyckte det var riktigt roligt samt att hon började titta åt det hållet jag riktade henne åt, trots att figgen ibland var halvt dold. Hon kom också väldigt fint in på inkallningen. Men inför nästa systemträning så ska figgen få ha väldigt mycket godare godis än vad jag har samt eventuellt en kampleksak.

Var riktigt skönt att komma ut i skogen förutom att man blev nästan uppäten av de förbannade myggen! Såg också att det är dags att plocka blåbär!

Nu på kvällen passade vi på att fräscha upp markering av spårapporterna. Hon har börjat lägga sig brevid, framför eller ovanpå apporterna, vilket jag inte är riktigt nöjd med. Hon ska lägga sig så att hon har dom mellan frambenen, så som hon alltid har gjort annars. Men hon fattade snabbt vad jag inte ville ha ;)

Snart är det kennel läger! Ska bli så skönt att komma iväg från storstaden.

Om kärlek och äktenskap

Ni föddes tillsammans och tillsammans skall ni alltid vara.

Ni skall vara tillsammans när dödens vita vingar skingrar era dagar.

Ja, ni skall vara tillsammans även i det tysta minnet av Gud.

Men låt det finnas rymd i er samvaro,

Och låt himlens vindar dansa mellan er.

Älska varandra, men gör inte kärleken till en boja;

Låt den hellre vara likt ett öppet hav mellan era själars stränder.

Fyll varandras bägare, men drick inte ur samma bägare.

Ge varandra av ert bröd, men ät inte av samma stycke bröd.

Sjung och dansa tillsammans och var glada. men låt var och en av er få vara ensam,

Liksom strängarna på en luta är ensamma även när de vibrerar av samma musik.

Ge era hjärtan, men inte i varandras förvar.

Ty endast Livets hand förmår rymma era hjärtan.

Och stå vid varandras sida, men inte för nära;

Ty templets pelare står åtskilda,

Och eken och cypressen växer inte i varandras skugga.

Ur Profeten av Khalil Gibran

Tävlingsträning

Efter x-antal timmar i Farsta centrum tillsammans med syrran så åkte vi hem för ett snabbt klädombyte medans regnet totalt öste ner. Det dundrade och brakade.... men så plötsligt tittade solen fram precis i lagom tid till att jag skulle sätta mig i bilen och åka iväg till Ssbk. NICE!

Mötte upp ett helt gäng trevliga människor som skulle tävlingsträna. Vi blev lite för många för att vara kvar på södra så vi körde iväg i karavan till ett annat ställe. Jag valde att endast köra igenom rutan, inkallning m.ställande, apportering samt fjärren. Rutan gick jätte bra, ska fortsätta med att visa att stryka henne på kinden med ovansidan av handflatan för att rikta in henne mot rutan...hon har fattat viken och tittar åt rätt håll! yess! Fjärren satt! Men inkallning med ställande floppade vi. Visst stannade hon...tillslut. Apportbocken slängde jag så långt ögat nådde..ha ha...och det va tydligen det som krävdes för att hon inte ska tugga på väg in...hon hade en jäkla fart in och det sätter ju stopp på tuggandet. Men när hon ska inta fotposition så kommer tugg tugg tugg. Aj aj aj! Vi ska jobba vidare med endast denna delen av apporteringen tillsvidare.

Blir också en drös träningar med inriktning på fokus MELLAN momenten!

Världen är liten. Träffade idag Månes (www.kennelprosport.se) bror Fräck med ägare!

En trött malle är en glad MATTE!

Att hitta rutan..

Vi har ju alltid tränat som så att jag har lagt Blackie ner och sen gått bort för att ställa ut rutan. Detta har ju in sin tur medfört..utan att jag tänkt på det..att hon har fått en extra förberedelse för vad som komma skall. Hon har ju alltid lyckas springa rakt in i rutan på träning, men på tävling så har hon yrat bort sig. Så idag åkte jag till Haninge Bk och la ut rutan medans hon fick sitta kvar i bilen. Jag som var helt förberedd på att hon skulle springa runt som en vilsen höna, blev lite smått paff när hon sprang rakt in i rutan och ställde sig (lite för nära vänstra kanten dock...men vilket vi ska fixa)!

Jaha? tänkte jag. Kanske bara hade tur denna gången, eller så var jag bara noggrannare med att vänta tills hon koncentrerat sig och tittade åt rutan. Framöver så kommer hon aldrig få vara med när jag lägger ut rutan iallafall =)

Tränade också en del fritt följ varvat med linförighet. Hon gick riktigt riktigt bra i början av passet. Kör med boll i armhålan samt godis. Boll i armhålan har hjälper också till att backa henne i positionen lite utan att jag behöver bråka med henne. Hon har börjat pressa lite mot min sida nu i linförigheten..vilket jag gillar skarpt! Det känns att hon jobbar och eftersom hon har problem med att hon faller ut ifrån mig i fria följet så belönar jag ju tätare hon går.

Vänstersvängarna sitter som ett smäck nu! Men högersvängarna är katastrofala..enligt migsjälv. (i fria följet) Jag tappar henne helt. Men det hänger ju ihop med att hon har en dålig kontakt med mitt vänstra ben i fria följet till att börja med. Så det blir att nöta nöta nöta och belöna ENDAST det jag vill ha..och inget halvdant!

Blackie är väldigt rolig att jobba med i korta pass. Hon är på hugget och jobbar riktigt fint med hög intensitet MEN hon håller inte. Men vi ska nå dit! Konditionen måste förbättras samt att jag måste vara mer sparsam med belöningarna (godiset) samt hur länge jag låter henne kampa med mig (vilket jag tror är största orsaken till hon tröttnar snabbt..hon får leka för länge.)

Men iallafall så hängde vi på en platsliggning med 3 tollare. Jag valde att köra med dold förare, ca 3 min. Fick höra att hon hade sträckt ut på frambenen samt skiftat på rumpan.....inget ovanligt med lilla B! grrr! Men hon hade iallafall inte krupit. Hon är lite knepig med platsliggningen. Säger man till henne på skarpen när hon kryper så blir hon osäker, belönar man henne för mycket så tröttnar hon och börjar krypa för att hon blir otålig. Jag har nog kommit fram till att vi måste köra på full koncentration med henne. Hon ligger alltid blixt stilla när jag plötsligt lägger henne för att jag kom på att jag behövde hämta nått från bilen....och då går jag en bra bit bort, oftast skymd....vi ska tänka vidare på saken. Detta är ju inget hon har haft problem med förut...kom efter vintern. Men hon blir bättre och bättre. =)

Over and out..imorgon blir det träningstävling på södra.

Sista bilderna från Nieuwpoort samt prisutdelningen

Har inte kunna lägga upp bilder på bloggen på ett tag, nått mystiskt fel med hemsidan, men nu äntligen funkar det. Resultat listorna finns här http://2011.fmbb.net/news.php .


SVERIGE!

Jonas Wallén

En promenad genom staden....

Härlig strandpromenad, jag nöjt!

Sand, härliga vita sand....vill tillbaks till Kenya!

Huh?

Bild taget ur hotellrummets toa...sand sand sand...vi är nära havet!