En oförglömlig resa!

Under 7 underbara (men ibland tuffa) dagar vandrade Fredrik, Kling, Filippa och jag tillsammans med våra 3 hundar, från Abisko till Nikkaluokta längs Kungsleden. Sammanlagt gick vi ca 8 mil med ca 25 kg packning var. Något vi aldrig kommer att göra om...dvs ha sån tung packning! ;) Innan vi ens hann börja våran resa så ville folk ta kort på oss och ville veta hur mycket vi bar på. Förmodligen så var det en kombination av hundarna och våra ryggsäckar som drog till sig uppmärksamhet. Ha ha! Fredriks rygga vägde in på strax under 32 kg när vi började och min 27kg...det är nästan halva min kroppsvikt!! Kan säga att jag ångrade rejält att jag inte hade köpt en klövjeväska åt Blackie så att hon kunde få bära sin egen mat. *pust*

Målet var att gå från Abisko och tälta vid fjällstationerna Abiskojaure - Alesjaure - Tjäktja - Sälka - Singi och slutligen komma i mål vid Kebnekaise och sen tillbaks till Nikkaluokta för att kunna ta tåget hem! Men det blir ju aldrig som man har planerat...eller hur? ;) När vi skulle gå från Alesjaure till Tjäktja så sötte vi på lite problem. Tydligen så har snölossningen inte varit så sen som den var på över 40 år. Detta ledde till att det skulle bli väldigt svårt att vada genom vattenpassen då det var betydligt mer vatten och strömt än normalt.

Längs leden mötte vi en man som rådde oss att vända. Han pratade om 16 meter breda vattendrag, vatten upp till knäna (OBS..isvatten!!) samt en sträcka på 6 km som var helt täckt med snö upp till midjan samt vatten som forsade över snön!! Det lät för galet för att vara sant...men vi förstod att det mycket väl kunde vara så. Vi tackade för varningarna men sa att vi skulle testa att gå vidare ändå. Halvvägs till första vattendraget så började det regna och blåsa rejält. Väl framme insåg vi att det skulle vara jäkligt svårt att ta sig över med så tung packning som vi hade och för hundarna. Det forsade rejält och det var MYCKET vatten...Kling trotsade isvattnet, tog på sig gympadojjorna, kavlade upp byxorna och begav sig ut...man såg på hela honom hur han led när han tillslut kom till andra sidan...han fick springa fram och tillbaks i flera minuter för att få tillbaka cirkulationen och värmen i fötterna...aj aj aj aja ja!! Neee...vi kunde verkligen inte riskera att både vi och hundarna skulle dras med av vattnet. Vi letade längst hela forsen för att förska hitta något lämpligare ställe att ta oss över..men det såg väldigt dystert ut...efter ca 2 timmar beslöt vi oss för att gå tillbaka till Alesjaure och försöka ta en helikopter över till Nikkaluokta. Stackars Kling behövde då vada tillbaka över till våran sida.....

Vi tog det beslutet eftersom jag redan efter 1:a dagen hade börjat få inflammation i ena hälsenan..och tillslut i andra också...och dom som någonsin haft hälseneinflammation vet hur ont det gör...känns ungefär som om någon sågar, bränner, sticker i en...och tillslut känns det som om dom ska gå av...tänk er 25 kgs packning på det också..! Men man kan ju inte göra så mycket annat än att knata vidare och ta helikopter och båt när man får tillfälle!

Att åka helikopter över svenska fjällen var inte helt fy skam det! Det var en helt otrolig upplevelse! Hundarna följde med in i helikoptern utan problem och satt nästan och sov under den 12 min långa resan.

När vi väl var framme vid Kebnekaisefjällstation var vi helt slut. Här tog vi vår första dusch efter 4 dagar ..vilket kostade oss 300 kr var! För en dusch!! Men det fick vara värt det...för vi luktade och såg fördjävliga ut..ungefär så som det ska vara när man vandrar och tältar ;)

Vi övernattade och nästa morgon begav vi oss ut..utan packning för att bestiga Sveriges högsta berg! Men efter ca 5 km så valde Filippa och jag att vända. Filippa hade åkt på en förkylning och jag hade mina trasiga hälsenor och en hund i kopplet som blev helt galen när hon såg snö... = farligt! Killarna och Försvarsmaktens Faita fortsatte dock uppför berget. Måste erkänna att jag var lite smått orolig.....ifall dom inte var tillbaks innan midnatt så skulle vi börja bli oroliga.

Filippa och jag njöt av "promenaden" tillbaka till fjällstationen, och vi skulle bli väldigt nöjda med vårt beslut om att vända när vi fick höra hur bestigningen var av killarna senare på kvällen. Det tog killarna ca 10 timmar att bestiga och klättra ner. 6 timmar upp och 4 timmar ner. Och det var ingen "walk in the park"! På vissa ställen fick de krypa på alla fyra nästan rakt upp och på andra var "stigen" bara ca 1 meter bred och stup på varje sida. Vädret var inte helt toppen heller då dom inte såg mer än 1 meter framför dom...och kanterna på berget var inte markerade....läbbigt! Fredrik sa att det var riktigt tufft för Faita mot slutet. Som tur var hade hon sin väst på sig så han kunde lyfta och bära upp henne när hon inte orkade längre. Men hon är troligtvis försvarsmakten första hund som varit på Kebnekaises topp! Bildbevis finns! 


Här kommer en bildbomb

Fredrik testligger "puppan" med Blackie

Faita fäller.....och hon fäller rejält...löpdags..o_O

Så här trött var han ca 5 min efter vi klivit på tåget...tufft!   

Vi ser bergen!!

Min snyggaste man! <3

Ligger här och chillar lite

Båten som kunde ha sparat oss ca 4 km vandring..men den hade inte börjat köra ännu!!! 

"Bara idioter åker pulka ner för Keb!"  ???

Utsikten från Kebnekaises topp!

På toppen!

Valp tips!

Min kennel har nämligen 2 valpar kvar ur deras senaste kull som letar aktiva hem! =) Kika in på deras hemsida och ta en titt på valparna stamtavla....ganska så intressant ;)
Pappan: IPO II Insane van de Berlex-Hoeve syns på bilden.

Kennel ProSport - valpar

Snart flyttar vi!

Jo, så är det, vi flyttar till norra sidan av stan! Det ska bli väldigt kul att flytta in i en STOR nybyggd lägenhet tillsammans med F, men det kommer att bli riktigt ledsamt att flytta ifrån min Sophie ='( Men eftersom vi kommer att ha ett gästrum så har vi bestämt att hon och syrran ska få turas om att bo hos oss varannan vecka ;p (önsketänkande). Att lämna alla hundvänner och en riktigt bra klubb är inte heller det roligaste, men har hört att Väsby Bk ska vara en bra klubb där det händer mycket. Får hoppas att det stämmer!

F har tapetserat om hallen in min lägenhet eftersom HUGE inte tyckte att det så tillräckligt dåligt ut för att erbjuda en tapetsering och vi hade lovat personen som vi byter lägenhet med att det skulle bli gjort. Och hallen ser nu riktigt snygg och fräsch ut! Nu funderar jag bara över hur jag ska hinna packa och flyttstäda innan torsdag nästa vecka. Har haft absolut 0 tid att packa innan idag och inatt går jag på en 5 nätters vända idag. Shall be interesting. 

Jag har för övrigt lämnat "korsningen som Gud glömde" bakom mig ett tag (7-Eleven korsningen Vasagatan-Kungsgatan) och jobbar numera i en uniform ute i det "fria". Tanken är att Blackie ska få bli min arbetskamrat inom en snar framtid. =) Vi har hunnit vara på 2 träningar med tjänstehundsgruppen och har fått bra omdömen och lovord, nu hoppas vi att det håller hela vägen! Häromdagen var det dags för lite objektsträning och då var vi ute på Friends Arena bygget. Säger bara en sak.....FY FABIAN VAD KUL och HÄFTIGT att vara på ett sånt bygge. 

Eftersom vi aldrig har tränat på inomhussök så mjuk startade vi. Blackie fick leta efter våran instruktör som först låg gömd bland en massa kartonger och sen i en container. Det var absolut inga problem för henne att ta sig fram överallt. Riktigt kul att se sin hund ta sig an nya miljöer och utmaningar på ett sånt engagerat och glatt sätt! Hade god lust att ringa min uppfödare och berätta vilken underbar hund jag har fått! Men nu får dom läsa det här istället ;) 

 Längst upp på andra våningen har vi också varit och knallat

 Varmt men kul matte...mera? 

Ligger du här och trycker? 

Ett skönt dopp för att få bort byggdammet var obligatoriskt

Eftersom det verkar som om att vi måste vänta ända tills Augusti, tidigast, innan vi kommer att kunna komma med i någon lägre spår tävling så jag har bestämt att börja lära in alla momenten i lydnaden för högre spår redan nu. Då kan vi bara tuta och köra så fort vi kommer med på någon tävling! 

Framåtsändandet börjar arta sig riktigt bra. Vi kämpar på med metallapporten. Hon apporterar in den men håller den som om det vore den suraste citronen...hon är en sån himla TÖNT ibland =P  Krypet jobbar vi också vidare på och försöker nu lära in vinklar (vi börjar med svaga böjar). När det kommer till ljudgivning så får jag än så länge fortfarande stå vid en vägg, bänk eller dylikt för att hindra henne från att förflytta sig åt sidan. 

Den första planen var ju att bara koncentrera mig på brukset i år, men nu börjar lydnadsnerven klia....därför har vi också tränat på rutan inför Lk3 (det ända vi behöver jobba på här är precisionen...jag vill ha henne klockrent i mitten varje gång). Mina apporter för vittringsapporteringen har blivit besudlade av diverse olika dofter och behöver genomgå doftrening. 

I skyddet så har vi äntligen köpt en bitkudde och jobbar på att hon ska backa ut ordentligt efter släppandet för att inta bevakning. Något vi kämpar lite med eftersom hon gärna vill ta till skallet här (frustration). Vi har tysta bevakningar. Eftersom det har varit dåligt med tid att komma ut och träna med våran skyddsgrupp så har jag fått träna hemma på fritt följ i munkorg. Går bra! 

 Hon kan inte ligga normalt.....

 Här är en riktigt bra grej, som jag dock inte testat ännu. Det ser ut som små ballonger som man ska trä på tassarna och skyddar mot både det ena och det andra...MEN..jag har kommit på en annan användning för dom....klor mot parkettgolvet...hur många irriterar sig inte på det? Speciellt det eviga omkring tassandet på morgonen i väntan på att matte ska vakna...*tandgnissel* ;) I must try! Finns på CRT i haninge. 

Näää nu måste vi snart ut på långpromenad och sen börja ta tag i packningen på riktigt.