En oförglömlig resa!

Under 7 underbara (men ibland tuffa) dagar vandrade Fredrik, Kling, Filippa och jag tillsammans med våra 3 hundar, från Abisko till Nikkaluokta längs Kungsleden. Sammanlagt gick vi ca 8 mil med ca 25 kg packning var. Något vi aldrig kommer att göra om...dvs ha sån tung packning! ;) Innan vi ens hann börja våran resa så ville folk ta kort på oss och ville veta hur mycket vi bar på. Förmodligen så var det en kombination av hundarna och våra ryggsäckar som drog till sig uppmärksamhet. Ha ha! Fredriks rygga vägde in på strax under 32 kg när vi började och min 27kg...det är nästan halva min kroppsvikt!! Kan säga att jag ångrade rejält att jag inte hade köpt en klövjeväska åt Blackie så att hon kunde få bära sin egen mat. *pust*

Målet var att gå från Abisko och tälta vid fjällstationerna Abiskojaure - Alesjaure - Tjäktja - Sälka - Singi och slutligen komma i mål vid Kebnekaise och sen tillbaks till Nikkaluokta för att kunna ta tåget hem! Men det blir ju aldrig som man har planerat...eller hur? ;) När vi skulle gå från Alesjaure till Tjäktja så sötte vi på lite problem. Tydligen så har snölossningen inte varit så sen som den var på över 40 år. Detta ledde till att det skulle bli väldigt svårt att vada genom vattenpassen då det var betydligt mer vatten och strömt än normalt.

Längs leden mötte vi en man som rådde oss att vända. Han pratade om 16 meter breda vattendrag, vatten upp till knäna (OBS..isvatten!!) samt en sträcka på 6 km som var helt täckt med snö upp till midjan samt vatten som forsade över snön!! Det lät för galet för att vara sant...men vi förstod att det mycket väl kunde vara så. Vi tackade för varningarna men sa att vi skulle testa att gå vidare ändå. Halvvägs till första vattendraget så började det regna och blåsa rejält. Väl framme insåg vi att det skulle vara jäkligt svårt att ta sig över med så tung packning som vi hade och för hundarna. Det forsade rejält och det var MYCKET vatten...Kling trotsade isvattnet, tog på sig gympadojjorna, kavlade upp byxorna och begav sig ut...man såg på hela honom hur han led när han tillslut kom till andra sidan...han fick springa fram och tillbaks i flera minuter för att få tillbaka cirkulationen och värmen i fötterna...aj aj aj aja ja!! Neee...vi kunde verkligen inte riskera att både vi och hundarna skulle dras med av vattnet. Vi letade längst hela forsen för att förska hitta något lämpligare ställe att ta oss över..men det såg väldigt dystert ut...efter ca 2 timmar beslöt vi oss för att gå tillbaka till Alesjaure och försöka ta en helikopter över till Nikkaluokta. Stackars Kling behövde då vada tillbaka över till våran sida.....

Vi tog det beslutet eftersom jag redan efter 1:a dagen hade börjat få inflammation i ena hälsenan..och tillslut i andra också...och dom som någonsin haft hälseneinflammation vet hur ont det gör...känns ungefär som om någon sågar, bränner, sticker i en...och tillslut känns det som om dom ska gå av...tänk er 25 kgs packning på det också..! Men man kan ju inte göra så mycket annat än att knata vidare och ta helikopter och båt när man får tillfälle!

Att åka helikopter över svenska fjällen var inte helt fy skam det! Det var en helt otrolig upplevelse! Hundarna följde med in i helikoptern utan problem och satt nästan och sov under den 12 min långa resan.

När vi väl var framme vid Kebnekaisefjällstation var vi helt slut. Här tog vi vår första dusch efter 4 dagar ..vilket kostade oss 300 kr var! För en dusch!! Men det fick vara värt det...för vi luktade och såg fördjävliga ut..ungefär så som det ska vara när man vandrar och tältar ;)

Vi övernattade och nästa morgon begav vi oss ut..utan packning för att bestiga Sveriges högsta berg! Men efter ca 5 km så valde Filippa och jag att vända. Filippa hade åkt på en förkylning och jag hade mina trasiga hälsenor och en hund i kopplet som blev helt galen när hon såg snö... = farligt! Killarna och Försvarsmaktens Faita fortsatte dock uppför berget. Måste erkänna att jag var lite smått orolig.....ifall dom inte var tillbaks innan midnatt så skulle vi börja bli oroliga.

Filippa och jag njöt av "promenaden" tillbaka till fjällstationen, och vi skulle bli väldigt nöjda med vårt beslut om att vända när vi fick höra hur bestigningen var av killarna senare på kvällen. Det tog killarna ca 10 timmar att bestiga och klättra ner. 6 timmar upp och 4 timmar ner. Och det var ingen "walk in the park"! På vissa ställen fick de krypa på alla fyra nästan rakt upp och på andra var "stigen" bara ca 1 meter bred och stup på varje sida. Vädret var inte helt toppen heller då dom inte såg mer än 1 meter framför dom...och kanterna på berget var inte markerade....läbbigt! Fredrik sa att det var riktigt tufft för Faita mot slutet. Som tur var hade hon sin väst på sig så han kunde lyfta och bära upp henne när hon inte orkade längre. Men hon är troligtvis försvarsmakten första hund som varit på Kebnekaises topp! Bildbevis finns! 


Här kommer en bildbomb

Fredrik testligger "puppan" med Blackie

Faita fäller.....och hon fäller rejält...löpdags..o_O

Så här trött var han ca 5 min efter vi klivit på tåget...tufft!   

Vi ser bergen!!

Min snyggaste man! <3

Ligger här och chillar lite

Båten som kunde ha sparat oss ca 4 km vandring..men den hade inte börjat köra ännu!!! 

"Bara idioter åker pulka ner för Keb!"  ???

Utsikten från Kebnekaises topp!

På toppen!

Valp tips!

Min kennel har nämligen 2 valpar kvar ur deras senaste kull som letar aktiva hem! =) Kika in på deras hemsida och ta en titt på valparna stamtavla....ganska så intressant ;)
Pappan: IPO II Insane van de Berlex-Hoeve syns på bilden.

Kennel ProSport - valpar

Snart flyttar vi!

Jo, så är det, vi flyttar till norra sidan av stan! Det ska bli väldigt kul att flytta in i en STOR nybyggd lägenhet tillsammans med F, men det kommer att bli riktigt ledsamt att flytta ifrån min Sophie ='( Men eftersom vi kommer att ha ett gästrum så har vi bestämt att hon och syrran ska få turas om att bo hos oss varannan vecka ;p (önsketänkande). Att lämna alla hundvänner och en riktigt bra klubb är inte heller det roligaste, men har hört att Väsby Bk ska vara en bra klubb där det händer mycket. Får hoppas att det stämmer!

F har tapetserat om hallen in min lägenhet eftersom HUGE inte tyckte att det så tillräckligt dåligt ut för att erbjuda en tapetsering och vi hade lovat personen som vi byter lägenhet med att det skulle bli gjort. Och hallen ser nu riktigt snygg och fräsch ut! Nu funderar jag bara över hur jag ska hinna packa och flyttstäda innan torsdag nästa vecka. Har haft absolut 0 tid att packa innan idag och inatt går jag på en 5 nätters vända idag. Shall be interesting. 

Jag har för övrigt lämnat "korsningen som Gud glömde" bakom mig ett tag (7-Eleven korsningen Vasagatan-Kungsgatan) och jobbar numera i en uniform ute i det "fria". Tanken är att Blackie ska få bli min arbetskamrat inom en snar framtid. =) Vi har hunnit vara på 2 träningar med tjänstehundsgruppen och har fått bra omdömen och lovord, nu hoppas vi att det håller hela vägen! Häromdagen var det dags för lite objektsträning och då var vi ute på Friends Arena bygget. Säger bara en sak.....FY FABIAN VAD KUL och HÄFTIGT att vara på ett sånt bygge. 

Eftersom vi aldrig har tränat på inomhussök så mjuk startade vi. Blackie fick leta efter våran instruktör som först låg gömd bland en massa kartonger och sen i en container. Det var absolut inga problem för henne att ta sig fram överallt. Riktigt kul att se sin hund ta sig an nya miljöer och utmaningar på ett sånt engagerat och glatt sätt! Hade god lust att ringa min uppfödare och berätta vilken underbar hund jag har fått! Men nu får dom läsa det här istället ;) 

 Längst upp på andra våningen har vi också varit och knallat

 Varmt men kul matte...mera? 

Ligger du här och trycker? 

Ett skönt dopp för att få bort byggdammet var obligatoriskt

Eftersom det verkar som om att vi måste vänta ända tills Augusti, tidigast, innan vi kommer att kunna komma med i någon lägre spår tävling så jag har bestämt att börja lära in alla momenten i lydnaden för högre spår redan nu. Då kan vi bara tuta och köra så fort vi kommer med på någon tävling! 

Framåtsändandet börjar arta sig riktigt bra. Vi kämpar på med metallapporten. Hon apporterar in den men håller den som om det vore den suraste citronen...hon är en sån himla TÖNT ibland =P  Krypet jobbar vi också vidare på och försöker nu lära in vinklar (vi börjar med svaga böjar). När det kommer till ljudgivning så får jag än så länge fortfarande stå vid en vägg, bänk eller dylikt för att hindra henne från att förflytta sig åt sidan. 

Den första planen var ju att bara koncentrera mig på brukset i år, men nu börjar lydnadsnerven klia....därför har vi också tränat på rutan inför Lk3 (det ända vi behöver jobba på här är precisionen...jag vill ha henne klockrent i mitten varje gång). Mina apporter för vittringsapporteringen har blivit besudlade av diverse olika dofter och behöver genomgå doftrening. 

I skyddet så har vi äntligen köpt en bitkudde och jobbar på att hon ska backa ut ordentligt efter släppandet för att inta bevakning. Något vi kämpar lite med eftersom hon gärna vill ta till skallet här (frustration). Vi har tysta bevakningar. Eftersom det har varit dåligt med tid att komma ut och träna med våran skyddsgrupp så har jag fått träna hemma på fritt följ i munkorg. Går bra! 

 Hon kan inte ligga normalt.....

 Här är en riktigt bra grej, som jag dock inte testat ännu. Det ser ut som små ballonger som man ska trä på tassarna och skyddar mot både det ena och det andra...MEN..jag har kommit på en annan användning för dom....klor mot parkettgolvet...hur många irriterar sig inte på det? Speciellt det eviga omkring tassandet på morgonen i väntan på att matte ska vakna...*tandgnissel* ;) I must try! Finns på CRT i haninge. 

Näää nu måste vi snart ut på långpromenad och sen börja ta tag i packningen på riktigt. 

En riktigt bra webshop för aktiva människor!

Snow and motion

Beach and motion

Riktigt bra priser och deras lager finns i Länna (skogås). Bor man i närheten eller har vägarna förbi så är det bara att hoppa in och prova det man har beställt innan man tar det med sig hem. =) Det som är lite roligt är att dom har märken som kan vara lite svåra att få tag på!Okomplicerade snabba och riktigt bra service!

Summan av kardemumman: Lägre spår tävling!

Idag har vi då varit på våran första lägre spår tävling! Och hör och häpna så var jag faktiskt mer peppad än nervös...jag var jätte taggad och känslan av illamående infann sig inte lika snabbt som den gjort förut...dock kom den krypandes lagom för lydnaden. *pust* Men det var ett helt underbart väder vi fick tävla i idag. Njöt för fulla muggar! Plus att man fick komplimanger för vilken vacker och otroligt trevlig malle man hade! hi hi hi!

Spåret gick på militärens övningsfält ute i Rosersberg...vilket också innebar att det pangades konstant under spårningen. Jag har extremt nöjd över Blackies spårarbete idag! 5 + 1 pinne in och på 16 min. (totalt fanns det 7 pinnar + 1slut samt samt en max tid på 25 min, spåret hade legat mellan 60-80 min och var strax över 1km långt) Hon spårade i riktigt bra tempo och förmodligen som föll 2 pinnar bort då hon (vad jag tror) genade över en vinkel ganska så rejält och sen såg jag att hon hittade nått, då hon stod och nosade, krafsade med tassarna men ville inte riktigt lägga sig och markera...jag gick ju givetvis fram till punkten men hittade ingen pinne. Det låg nog där..men lite gömd..och hunden hade ju bråttom iväg för att fortsätta spåra.

Påsläpp på spår: 10-9 (slår något)
Spårning: 8-8

Budföringen var jag ju lite nervös inför. Hon kan ibland få för sig att skalla på mottagaren när hon ska komma in fot position. Men endast när det är skott. Hon är lite taggad på skytten också ;) Men det gick över förväntan. Hälsade bra på mottagaren och sen började vi gå iväg till utgångspunkten för sändandet..och då plötsligt får hon ju syn på skytten och börjar dra och fokusera blicken på kvinnan...jag får ju lite smått panik eftersom den där trevliga mottagaren nu förmodligen är ett minne blott. Så jag körde en liten fuling och vänder upp mot mottagaren innan jag nått utgångspunken ...vips så tappar hon fokusen på skytten och tittar på mottagaren och då berömmer jag henne och fortsätter med snabba steg till där jag skulle stå. (inte tänkte jag att man kunde få avdrag för "förar olydnad" hä hä ) Men det var värt det! ;) För nu sprang hon i alla fall till rätt person och sket i skotten samt skytten och inget skall,  men hon tog en lite väl stor lov runt mottagaren vilket krävde att hon fick lägga till med ett dk för att få in henne i fotposition. Och när hon skickar tillbaka Blackie till mig så är Blackie lite olydig och tyckte att domargänget var lite intressanta..så fick dra till med ett STORT dk..."FOOOOT"! =) Tönt hund, som inte annars är intresserad av att hälsa på främmande människor som står på plan.

Budföring: 7,5-7,5

Lydnaden gick enligt dom som tittade på riktigt bra....enligt mig själv så kunde jag lika gärna ha kastat linförigheten i soptunnan. Vi gick in som #3 efter att ha fått stå nere på planen under hela budföringen, platsliggningen (vilket vi avstod) och när dom 2 före mig körde deras lydnad. Vanligtvis så vill jag gärna plocka henne direkt ur bilen innan vi går in på plan..för då är hon som mest taggad. Jag lyckades få upp henne precis innan vi skulle gå in på planen men efter 2 meter så sackade hon ihop...helt och hållet..jag är ju inte alls van att se henne gå så dåligt. Jag vill ju att hon ska vara högt i drift, att svansen ska gå i 180 och en 100% kontakt. Nada av detta fanns idag...eller jo mot slutet började hon plötsligt komma ihåg att det var på mig och inte grässtråna framför fötterna hon skulle titta på (?)! Personligen var jag väldigt nöjd med framförgåendet, men tydligen inte domarna..hä hä. Hon drar lite ;) När det kommer till krypet så kan jag helt ärligt inte förstå vad som hände. Hon blev plötsligt väldigt hög, då tog jag till ett dk, och vid sista steget innan stopp så började hon resa på sig. Någonting har man väl tydligen gjort fel här. Men säger som alla andra säger....hon gör det klockrent på träning ;)

Sen så kan jag säga en sak...fasen vad mycket man lär sig av att faktiskt gå ut och tävla. Jag lärde mig till exempel idag att hunden måste släppa apporten så fort min hand rör vid apporten (jag behöver inte säga loss först) annars kallas det för "ovillig att släppa" och medför poängavdrag. Vilket jag aldrig har fått när jag tävlat lydnad. Jo..och vad gjorde hon...? Jo så här är det...jag har ju lärt Blackie att hon INTE ska släppa apporten så fort min hand närmar sig den. Hon ska hålla kvar, hårt tills jag säger loss. Och på träning kan jag då stå och hålla i apporten i några sekunder innan jag säger loss. Detta eftersom jag inte vill riskera att hon spottar apporten på marken på tävling för att hon ser att min hand närmar sig. Ja..och givetvis höll jag i apporten ca 2 sekunder innan jag kommenderade loss och fick därför minus på poängen. *suck* Men nu vet jag!

Linförighet: 7-7
Framförgående: 7,5-8
Platsläggande: 9-8,5 (lätt dk)
Inkallande: 9-9
Krypande: 0-0
Apportering: 9-8,5
Hopp: 9-9
Platsliggande m skott: 0-0 (avstår)

Summan av kardemumman:

Lydnad: 166.5 (uppflytt = 196 p)
Special: 245.5  (uppflytt = 210 p)
------------------------------------------
Totalpoäng: 412 (godkänd = 300 p    uppflytt = 420 p)

Så det var ju lydnaden vi bommade på. Vi var ju 30 poäng från uppflytt och med tanke på att krypet kostade oss hela 50 poäng som kommer vi att fixa det här galant nästa gång!!

Jag avstår från platsliggning med skott eftersom hon har en hög förväntan vid skott och kryper runt som en liten myra. Men det kommer vi också att fixa galant inom en snar framtid. Vi kommer ju absolut inte avstå några platsliggningar i de högre klasserna ;)

Vi blev godkända idag och jag kan inte vara mer än stolt och nöjd över min vackra mallefis! Hon har fått både oxsvans och grisöra och sussar tungt nu.

Till next time..ZzzzzZzzzZZZzzz

Jag älskar mitt liv med hund!

Finns det något mer underbart än att vara ute i naturen
helt själv med sin hund?

Jag njuter av varje sekund. Hade jag inte haft hund hade jag nog inte fått uppleva skog o mark på samma
sätt som jag gör nu.

Var ute längst Ågestavägen igår och la 2 korta spår
åt Blackie. En uppe i skogen och en på ängen. Jag är inte helt nöjd med hennes sätt att arbeta i spåret just nu.
Hon flackar runt väldigt mycket. Något lite intressant hände igår när vi tog spåret på ängen. Efter en sträcka bra spårning började hon flacka runt, springa, rusa runt fram och tillbaks, runt osv. Tillslut fick jag nog och röt åt henne "lägg av med det där!"..och vad händer..jo..hon återvänder till spåret och spårar nästan helt klockrent till slutet. Koncentrerat och i spårkärnan. Och jag som alltid har hört/läst att man ALDRIG ska fya i spåret. Muhaha..jag bröt the golden rule..och fick en hund som skärpte till sig. Kanske hade hon börjat spåra vilt...? Och då blev ju tillsägelsen befogad!

Till det lite mer positiva så har Blackie plötsligt ett ursnyggt framförgående! yippie! Krypet rakt fram är också riktigt bra! Älskar när allt faller på plats och se hur hon viftar på svansen i lydnaden! Härlig känsla!


För att prata om något helt annat så kommer jag förmodligen..ifall allt går som planerat L-testa Blackie till hösten. =D Och hoppas på att hon får gå med mig tjänst inom snar framtid !

Efter en kortar stund på klubben för en snabb genomgång av krypet, hoppet samt framförgående samt lite linförighet i korgen så tänkte B och jag avsluta kvällen i soffan men lite film.

Du och jag Blackie <3

Godis, ägg och färgglada fjädrar

Ja..eller det kunde man ju ha önskat sig...men det får bli nästa år..för hela den här påsken innebär jobb, jobb, tentaplugg och sen lite mera jobb. Men på måndag blir det i alla fall en påskmiddag tillsammans med Fredrik och familjen.

Äntligen så löper Blackie! *phew*! Nu kan vi boka in tävlingar och inte behöva missa Gräsklipparutställningen som är i maj på SSBK. (en inoff. utställning där alla pengarna går till att köpa en ny gräsklippare eftersom den förra blev stulen).

Det finns lite att se fram emot nu framöver..bland annat ska vi vandra någon vecka i sommar, åka och titta på Bruks SM 2012 (stuga redan bokad), ett helg läger, samt ett seminarium i lydnad av Mia Skogster i oktober. Och emellan allt så ska vi hinna med en del tävlingar ;) Fun fun!

För övrigt så jobbar vi just nu på saktagåendet till framåtsändandet, ljudgivning, uppletande och givetvis platsliggning med skott. Lilla fröken är väldigt taggad på skytten och vi försöker nu ändra hennes fokus. =)



Smuttar vidare på mitt kaffe....

Attityd i korgen och sökträning med ett nytt gäng!

Mitt schema är nuförtiden fullt. Har jag tur så är jag ledig 1 hel dag i veckan och den dagen ägnas så mycket som möjligt åt hund. Igår var precis en sådan dag. Vaknar och ser en klarblå himmel och att solen skiner...då var det fasen inte svårt att stiga upp, trots allt för få timmar sömn. Frulle och kaffe på det...sen packa ihop och åka iväg till Länna för att köra lite sök med Kerstin med ProSports Cola och hennes gäng. Det är så himla nyttigt träna med nytt folk, man får nya idéer och man lär sig alltid något! Något som jag tyckte var riktigt bra var hur det tillämpades total tystnad på stigen. Det märks att både förare och hund kan bättre koncentrera sig på sin uppgift. Jag har alltid tyckt att man ska vara tyst när hunden jobbar i skogen (sök-spår) men har aldrig varit konsekvent med det. Tycker att det framför allt är viktigt under inlärningen.

Eftersom vi inte har haft möjlighet att träna sök på ett tag så beslöt jag mig för att låta henne vinda 1 figge på varje sida..gå halvägs tillbaks till stigen och sen släppa henne. Hon vindade in figgarna (som låg under kammonät) snabbt och skallade relativt bra. (vi ska jobba vidare på ett mer intensivt och ihållande skall) Skickade henne sen från stigen på 2 figgar till, vilket gick sådär. Hon hade redan hunnit bli trött, inte konstigt när hon drar runt mig som en vante över stock och sten! Nästa gång ska vi börja med att kampa med figgen ute i gömman och sen dra ur henne tillbaka till stigen och skicka på direkt. Detta var ju det som funkade klockrent på henne innan uppehållet =)

Premiär för glajjorna!

Och efter söket så bars det iväg till Bromma för att träna lite skydd med Chris och hennes Gangster hund och "snälla" figuranten Daniel =D Tyckte att vi skulle träna vidare på attityden i korgen eftersom det är det vi har kört nu några pass. Blackie fick även prova på att bita i ryggen på en bitjacka, vilket hon gjorde som om hon aldrig gjort något annat! And she liked it! ;p Hon börjar också inse att hon FÅR och KAN bli arg på "elaka" figgar.

Här tränar vi ute i Blåkulla med Peter som figurant.

Det är löp på gång...snart...hoppas jag...yalla yalla! ...tävlingssäsongen är ju igång!!

Hundstallet

Varning för tårfällning...